nó
/nɔ/oj, jösses
Ett förvåningsutrop från Minas, förkortat från ”Nossa Senhora” — den lokala motsvarigheten till ”nossa!” eller ”oj!”. Står först i meningen och används alltid muntligt.
Nó, que calor!Oj, vilken värme!
- Minas Gerais· stark koppling
Falandos atlas över brasiliansk portugisiska
19 regionala ord och uttryck har dokumenterats för Minas Gerais, däribland former som förknippas med talare från Minas Gerais.
Underhålls av Falandos redaktion39 citerade källor
Portugisiskan i Minas Gerais, mineiro, har tydliga interna zoner. ALiB:s vokaldata delar in delstaten i ett nordligt område med fler öppna e och o före den betonade stavelsen, ett sydligt område där slutna vokaler dominerar och en övergång mellan dem. Även uttalet av r varierar. Belo Horizonte förknippas med glottala ljud, medan retroflext r förekommer i delar av inlandet.
Formerna você, cê och ocê är ett framträdande drag i mineiro-grammatiken. Ocê är vanligare i landsbygdsvarieteter, och cê är väl etablerat i vardagligt tal. Andra lokalt studerade mönster omfattar förkortade former, diminutiver på -im och lexikala gränser som delvis följer delstatens historiska områden med paulista-, central-mineiro- och nordlig/baiano-prägel.
Geografisk orientering. Den markerade delstaten eller regionen visar vilken plats sidan handlar om. Konturen är ingen språklig gräns.
| Ord | Betydelse | Kategori | Stilnivå |
|---|---|---|---|
| arredar | flytta åt sidan, rubba sig | Handlingar och verb | neutral |
| biloca | spelkula | Vardagsföremål | vardaglig |
| birosca | kvartersbutik, sunkbar, spelkula | Vardagsföremål | slang |
| fia | tjejen, vännen | Personer och tilltal | vardaglig |
| massa | häftig, grym | Beröm, förolämpningar och omdömen | vardaglig |
| mexerica | mandarin | Mat och dryck | neutral |
| mineirês | dialekten i Minas Gerais | Övriga ord | vardaglig |
| nó | oj, jösses | Interjektioner och utfyllnadsord | vardaglig |
| pão de sal | franskbrödsfralla | Mat och dryck | neutral |
| papoco | hög smäll, knall | Övriga ord | vardaglig |
| sô | kompis, vännen | Interjektioner och utfyllnadsord | vardaglig |
| trem | grej, saker, föremål | Övriga ord | vardaglig |
| trem-bão | toppen sak, grymt | Beröm, förolämpningar och omdömen | vardaglig |
| tribufu | ful person | Personer och tilltal | vardaglig |
| trupicar | snubbla, stappla | Handlingar och verb | vardaglig |
| uai | uai | Interjektioner och utfyllnadsord | vardaglig |
| vixe | oj, jösses, herregud | Interjektioner och utfyllnadsord | vardaglig |
| vixe maria | herregud, jösses, kära nån | Interjektioner och utfyllnadsord | vardaglig |
oj, jösses
Ett förvåningsutrop från Minas, förkortat från ”Nossa Senhora” — den lokala motsvarigheten till ”nossa!” eller ”oj!”. Står först i meningen och används alltid muntligt.
Nó, que calor!Oj, vilken värme!
kompis, vännen
En avslutande partikel i meningar från Minas Gerais, sammandragen från ”senhor”: den lägger till eftertryck eller påkallar lyssnarens uppmärksamhet, som i ”uai, sô”. Vänlig och vardaglig, i praktiken använd till både män och kvinnor.
Cê tá onde, sô?Var är du, kompis?
uai
Det mångsidiga utropet från Minas Gerais: förvåning, mild protest, medhåll eller ”ja, självklart”, helt beroende på intonationen. Det är den allra mest igenkännliga markören för mineirês-uttalet, ofta i kombinationen ”uai, sô”.
Uai, mas ninguém tinha combinado isso antes.Uai, men ingen hade kommit överens om det tidigare.
oj, jösses, herregud
Ett allmänt utrop av förvåning, bestörtning eller lätt avsmak; en förkortad förskönande omskrivning av ”Virgem Maria”, så det förblir harmlöst. Båda ordböckerna märker det som nordöstligt och folkligt.
Vixe, tu viu quanto custa isso?Oj, såg du vad det där kostar?
herregud, jösses, kära nån
Utvidgad form av ”vixe” (som i sin tur kommer från ”Virgem Maria”), som uttrycker chock, bestörtning eller irritation — Aulete har ”Vixe Maria!” som eget exempel. Båda ordböckerna märker det som nordöstligt.
Vixe maria, viu o preço da carne?Herregud, såg du priset på kött?
Falando gör listan till daglig träning: ordkort, exempelmeningar och samtalsövningar på brasiliansk portugisiska. Gratis i 7 dagar, inget kreditkort behövs.
tjejen, vännen
Den förkortade mineiroformen av filha, använd som ett varmt tilltalsord till en flicka eller kvinna — närmare ”vännen” eller ”sötnos” än bokstavligt ”dotter”. Talare använder det även om personer som inte alls är deras barn.
Fia, vem cá ajudar a tua mãe.Tjejen, kom hit och hjälp din mamma.
häftig, grym
Det nordöstliga allmänna ”coolt/toppen”, som används om idéer, filmer, människor och utekvällar. Det är oböjligt — ”muito massa”, aldrig ”masso” — och har spridits långt utanför nordöst, men låter fortfarande nordestino.
Sua ideia para o projeto foi muito massa.Din idé till projektet var riktigt häftig.
mandarin
Det sydöstliga namnet på mandarin; på andra håll hör man ”tangerina”, ”bergamota” (söder) eller ”mimosa”. Helt neutralt vardagsord på marknaden.
Em São Paulo, muita gente diz mexerica.I São Paulo säger många mexerica.
spelkula
En av formerna biloca/bilosca som dokumenterats i Minas Gerais och även förekommer mer sällan i södern.
Em Minas Gerais, biloca pode significar bola de gude.I Minas Gerais kan biloca betyda en spelkula.
flytta åt sidan, rubba sig
Ett standardportugisiskt verb som betyder att flytta något (eller sig själv) åt sidan; båda ordböckerna listar det utan regional etikett. Det mineirotypiska är den vardagliga imperativformen ”arreda!” (”flytta på dig”), som slanglistor från Minas särskilt lyfter fram.
Arreda daí, sô, tô tentando passar!Flytta på dig, kompis, jag försöker komma förbi!
dialekten i Minas Gerais
Det lekfulla namnet på sättet människor från Minas Gerais talar — kraftiga sammandragningar, bortfallna stavelser och ord som ”uai”, ”sô”, ”trem”. Används tillgivet, även av mineiros om sig själva.
Demorei pra entender o mineirês quando me mudei pra BH.Det tog ett tag innan jag förstod mineirês när jag flyttade till BH.
lättfotad kvinna (betyder bara flicka i Portugal)
En falsk vän med verkliga konsekvenser: i Portugal är ”rapariga” helt enkelt ”flicka”, men i nordöst, Minas Gerais och Goiás betyder det prostituerad eller hålldam och är en allvarlig förolämpning. Inlärare bör undvika det i Brasilien och säga ”moça” eller ”menina”.
No Nordeste do Brasil rapariga tem um peso forte.I nordöstra Brasilien har rapariga en laddad betydelse.
ful person
Ett nedsättande ord för någon som är sjaskig eller ful — Priberam delar upp det i ”illa klädd” i Bahia och ”ful” i Minas Gerais. Förolämpande när det riktas mot en person.
O cachorro dele é um tribufu, mas é simpático.Hans hund är ful, men vänlig.
toppen sak, grymt
Den typiska komplimangen från Minas Gerais: ”trem” är det allmänna ordet för vilken sak eller situation som helst, och ”bão” är det lokala uttalet av bom, så trem-bão betyder ”en riktigt bra sak”. Varmt och folkligt, och markerar omedelbart talaren som från Minas.
Esse pão de queijo em versão vegana é um trem-bão demais!Den här veganska versionen av pão de queijo är verkligen toppen!
franskbrödsfralla
Pão de sal är en viktig benämning i centrala östra Brasilien på det vanliga frasiga småbrödet, särskilt framträdande i Minas Gerais och även dokumenterad längs ett brett bälte från norr/nordöst till sydöst.
Em Minas, pão francês é pão de sal.I Minas kallas franskbröd pão de sal.
kvartersbutik, sunkbar, spelkula
Birosca betyder vanligen en liten butik eller en sunkig bar. ALiB:s data från Minas dokumenterar också birosca bland lokala benämningar på en spelkula; det är den sekundära betydelsen som kartan visar.
Vou na birosca comprar pão.Jag går till kvartersbutiken och köper bröd.
snubbla, stappla
En lantligt präglad variant av ”tropeçar”: att snubbla på något, oavsett om man faktiskt faller. Markerat som caipira-/Goiás-språk snarare än neutral portugisiska.
Trupiquei na pedra e quase caí.Jag snubblade på stenen och ramlade nästan.
hög smäll, knall
En smäll eller knall — ett fyrverkeri, ett sprucket däck, en explosion. Aulete dokumenterar också en bildlig användning som betyder ”förstklassig, spektakulär” (”uma festa de papoco”), så sammanhanget spelar roll.
Deu um papoco na cozinha.Det small till rejält i köket.
grej, saker, föremål
Minas allmänna substantiv: vilket föremål, vilken situation eller sak som helst som man inte orkar namnge — ”passa esse trem aqui”. Helt vardagligt i Minas; på andra håll uppfattas det som en avsiktlig mineiromarkör.
Passa esse trem aqui.Skicka hit den där grejen.